Kallt golv på vintern: varför det blir så och vad du kan göra åt det

De första frostnätterna brukar avslöja det: rummet håller 21 grader, men fötterna fryser så fort du kliver ur sängen. Kallt golv är ett av de vanligaste klagomålen i äldre villor, och det går sällan att lösa genom att skruva upp elementen. Kylan kommer från ett annat håll än värmen.

Jag har gått igenom Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus, Boverkets energiguide om att tilläggsisolera grunden, Energimyndighetens husguide och Skatteverkets regler för rotavdrag. Här är vad som orsakar kylan, hur du hittar den och vad som faktiskt hjälper.

Snabbt svar

Ett golv bör hålla minst 16 grader enligt Folkhälsomyndigheten. Är det kallare beror det oftast på luft som läcker in där golvet möter ytterväggen, eller på en kall krypgrund under ett tunt isolerat bjälklag. Börja med att leta drag längs golvlisterna en blåsig dag och täta det du hittar. Isolering av krypgrunden ger varmare golv, men kräver en fuktbedömning först.

Hur kallt får golvet vara?

Folkhälsomyndighetens riktvärde för lägsta yttemperatur på golv är 16 grader, och 18 grader för känsliga grupper. Den operativa temperaturen i rummet bör vara minst 18 grader, eller 20 för känsliga grupper. Riktvärdena används av kommunens miljöförvaltning när den bedömer om temperaturen i en bostad är en olägenhet för hälsan.

Siffrorna står i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (HSLF-FS 2024:10), som gäller sedan maj 2024. Där framgår också varför det är golvet och inte luften som avgör: för höst, vinter och vår anges riktvärdet som operativ temperatur, eftersom inomhustemperaturen under den perioden påverkas av kalla ytor. Ett kallt golv drar alltså ned den temperatur du faktiskt upplever, även när termometern på väggen visar 21.

• Lägsta yttemperatur på golv: 16 grader, 18 grader för känslig grupp.
• Lägsta operativa temperatur: 18 grader, 20 grader för känslig grupp.
• Luftens högsta medelhastighet: 0,15 meter per sekund vid inomhustemperatur upp till 24 grader.

Golvtemperaturen ska enligt de allmänna råden mätas direkt på golvet. En enkel yttermometer eller en IR-termometer räcker för att se om du ligger nära gränsen. Mät vid ytterväggen och mitt i rummet, morgon och kväll, under en kall vecka. Skillnaden mellan mätpunkterna säger mycket om var kylan kommer in.

Varför blir golvet kallt på vintern?

Golvet kyls från två håll. Underifrån, där en uteluftsventilerad krypgrund eller en oisolerad källare ligger lika kall som vintern utanför. Och från sidan, där luft läcker in vid bjälklagskanten och sveper längs golvet. I äldre hus med lite isolering i bjälklaget samverkar ofta båda, och det är därför elementen inte räcker.

Boverkets energiguide om att tilläggsisolera grunden pekar ut lufttätheten som en egen orsak. Ett lufttätt golvbjälklag minskar enligt Boverket risken för drag och kalla golv, och det kan dessutom minska risken för att markradon tränger upp till bostaden. Guiden ställer också frågan rakt ut: har du kalla golv när det blåser? Då bör du överväga att lufttäta bjälklagskanten, annars kan nyttan med en tilläggsisolering försvinna.

De vanligaste orsakerna, ungefär i den ordning de brukar dyka upp:

1. Otät bjälklagskant. Kall luft tar sig in mellan syll, grundmur och golvbjälklag och kommer fram vid golvlisten. Märks mest när det blåser.
2. Tunn isolering i bjälklaget. Ju mindre isolering det finns mellan golvet och en kall krypgrund, desto kallare blir golvytan. Hur mycket som ligger där ser du bara genom att titta.
3. Kall källare eller krypgrund. Golvet ovanför en ouppvärmd källare blir lika kallt som rummet under.
4. Drag från dörrar och fönster. Kall luft är tyngre än varm och lägger sig längs golvet. En ytterdörr utan list i underkanten släpper in luft precis i golvhöjd.
5. Rör och köldbryggor. Genomföringar för avlopp och vatten, och betongbjälklag som går ut i fasaden, leder kyla in i golvet.

Hur hittar du var kylan kommer in?

Vänta in en kall och blåsig dag. Stäng fönster och ventiler och gå längs golvlisterna med ett tänt stearinljus eller en rökpenna. Där lågan böjer sig eller röken dras undan finns en läcka. Mät sedan golvtemperaturen på samma ställen. En värmekamera ger den tydligaste bilden av både drag och tunn isolering.

Energimyndigheten nämner i sin husguide om isolering av ytterväggar, golv och källare termografering med värmekamera som ett sätt att avgöra husets isoleringsbehov, och som ett sätt att kontrollera efteråt att arbetet blivit ordentligt gjort. Kameran fungerar bäst när det är stor skillnad mellan inne- och utetemperaturen, alltså just nu på senhösten och vintern.

Gör samtidigt en koll i krypgrunden om du kommer åt den:

• Lukt. En unken jordkällarlukt kan tyda på mikrobiell påväxt under bjälklaget.
• Missfärgningar. Mörka fläckar eller vitt ludd på träets undersida.
• Isoleringen. Hur tjock är den, sitter den på plats, är den torr?
• Rören. Vattenledningar som går genom krypgrunden ska vara isolerade mot frysning.

Vad kan du göra själv i vinter?

Täta där draget kommer in. Det är billigt, går att göra mitt i vintern och ger ofta mer än man tror. Lyft golvlisten där du hittade draget, fyll springan mellan golv och vägg med fogmassa eller tätningslist och sätt tillbaka listen. Komplettera med borstlist under ytterdörren och nya lister i fönster som läcker.

Ordningen spelar roll. Boverket skriver att nyttan av en tilläggsisolering kan försvinna om bjälklagskanten fortfarande är otät, så lufttätningen kommer före isoleringen och inte tvärtom. Hur du hittar och tätar läckor runt karmar går guiden om att täta fönster och dörrar igenom steg för steg.

• Lyft och täta vid golvlisten. Jobba en vägg i taget och börja där mätningen visade lägst temperatur.
• Borstlist under ytterdörren. Kall luft lägger sig längs golvet och letar sig in under dörrbladet.
• Lägg mattor där ni står och går. Vid diskbänken, sängen och skrivbordet. De lindrar, men löser inget.
• Möblera inte framför elementen. En soffa eller ett tjockt draperi framför elementet hindrar värmen från att nå golvet vid ytterväggen.

Ska du isolera krypgrunden underifrån?

Tilläggsisolering under golvbjälklaget ger ofta varmare golv och lägre energianvändning. Haken är att krypgrunden under isoleringen blir kallare, och då ökar risken för kondens och fuktskador. Undersök därför grunden först, åtgärda mögel och röta innan du isolerar, och fundera på om en varmgrund passar bättre.

Så beskriver Boverket åtgärden i energiguiden. Isoleringen läggs under golvbjälklaget och ibland även på insidan av krypgrundens väggar, och nyttan beror på hur välisolerad grunden är från början och hur mycket plats det finns. Det alternativ Boverket lyfter fram för att komma runt fuktrisken är en varmgrund, där du isolerar krypgrundens väggar och markytan i stället för bjälklaget, så att utrymmet hålls varmare.

Energimyndigheten säger samma sak i sin husguide: när du isolerar golvbjälklaget blir luften i kryputrymmet kallare och risken för kondens och fuktskador ökar. Fuktproblem kan motverkas med dränering, tätning mot markfukt och isolering av kryprumsväggar och markytan.

Några punkter ur Boverkets lista att gå igenom innan du sätter igång:

• Finns det plats? Ibland måste material grävas bort från marken för att du ska få in tillräckligt med isolering.
• Hamnar rör kallare? Ledningar som tidigare fick värme från bjälklaget kan behöva bättre frysskydd.
• Går tjälen djupare? En kallare grund kan göra att tjälen når under grundläggningsdjupet. Då kan du behöva isolera delvis på marken.
• Vilken årstid? Arbetet går att göra året runt, men på sommaren är grunden fuktigare och du riskerar att stänga in fukt. Kontrollera fuktnivån innan du bygger in något.

Har huset källare eller platta på mark i stället för krypgrund är bilden en annan. Energimyndigheten skriver att utvändig tilläggsisolering generellt fungerar bäst, eftersom grundkonstruktionen då hålls varm och därmed torrare, och att det är mest lönsamt om dräneringen ändå ska göras om. Samma logik gäller ovanför huset: är golvet kallt och taket dessutom tunt isolerat, kan det vara läge att först isolera vinden själv, eftersom det jobbet har mindre fuktrisk och oftast är billigare.

Löser golvvärme problemet?

Golvvärme gör golvet varmt, men utan isolering under värmer du även krypgrunden och marken. Både Boverket och Energimyndigheten säger att tilläggsisolering bör göras när golvvärme installeras. Energimyndigheten skriver att elektrisk golvvärme med otillräcklig isolering under har betydande energiförluster, och att det gäller alla grundtyper, även platta på mark.

Golvvärme är därför en bra lösning när golvet ändå ska rivas upp och isoleras om, till exempel vid en badrumsrenovering eller ett nytt golv i hallen. Som snabb lösning på ett kallt golv ovanför en oisolerad krypgrund blir den dyr i drift. Ska du lägga nytt golv ovanpå golvvärmen behöver golvet dessutom vara godkänt för det. Vad du ska tänka på står i guiden om att lägga laminatgolv.