Bygga kompost själv: trä, placering och skötsel

Att bygga en kompostbingel själv är ett av de mest tacksamma trädgårdsprojekten för en helg i maj. Du får en plats för allt grönt avfall som annars körs till återvinningen, och om ett år har du gratis jordförbättring att lägga i rabatterna. Material kostar 800 till 1 800 kronor i en enklare trälåda, plus några timmars snickeri. En färdig plastkompost från trädgårdsbutiken kostar 1 200 till 3 500 kronor, men håller sällan lika länge och är svårare att tömma.

Den här guiden täcker val mellan trä, plast och varmkompost, hur du placerar bingen rätt i tomten, hur du bygger en stabil träbingel i två fack, vad som faktiskt får läggas i, och hur du sköter den så att den faktiskt levererar färdig jord och inte börjar lukta surt. Vi tar också upp när det inte är värt att bygga själv och du tjänar på att köpa en färdig isolerad lösning.

Bedöm själv: är det här ett gör-det-själv-jobb?

Trä, plast eller varmkompost

Det finns tre typer av kompostlösningar och valet beror på vad du tänker lägga i.

Öppen träbingel: En enkel ramkonstruktion av tryckimpregnerat virke eller lärk, med springor mellan brädorna för luftcirkulation. Klarar gräsklipp, löv, blast, sönderdelade grenar och växtrester. Får inte innehålla matavfall, det drar till sig skadedjur. Billigaste alternativet, billigast i drift och lättast att tömma. Ger färdig kompost på 8 till 14 månader. Detta är vad de flesta villaägare bygger.

Plastkompost (öppen): Färdig låda i återvunnen plast med ventilationshål och lock. Köps färdig för 1 200 till 2 500 kronor. Lättare att flytta, men sprickor i plast är vanliga efter 5 till 8 år. Tömningen är ofta svårare eftersom luckan är liten.

Varmkompost (isolerad): Tät behållare med isolering och tätslutande lock. Krävs för matavfall enligt kommunala regler i de flesta kommuner. Färdig produkt kostar 2 500 till 5 500 kronor. Kompostprocessen går på 3 till 6 månader istället för 8 till 14, eftersom temperaturen håller sig högre. För matavfall är detta enda alternativet.

Verktyg och material

För en träbingel i två fack med ungefär 1,2 x 1,8 meter ytan och 1 meters höjd, totalt cirka 1 000 liter:

• Tryckimpregnerat virke 28 x 95 mm (NTR-A för markkontakt), cirka 30 löpmeter, 600-900 kr
• Hörnstolpar 70 x 70 mm tryckimpregnerade, 4 stycken á 1,2 meter, 200-350 kr
• Rostfri träskruv 4,5 x 60 mm, en låda om 200 stycken, 100-150 kr
• Markduk eller hönsnät till botten, 50-100 kr
• Skiffsten eller singel till underlag, 100-200 kr
• Skruvdragare med träbits
• Cirkelsåg eller fogsvans för kapning
• Vattenpass och tumstock
• Spade för att jämna ut underlaget

Total materialkostnad: 1 000-1 700 kronor för en stabil tvåbingelmodell. Köper du istället en färdig plastkompost i samma volym landar du på 1 800 till 3 200 kronor.

Placering i trädgården

Var komposten ligger avgör hur väl den fungerar och om du faktiskt använder den. Placera fel och du slutar släpa avfall dit efter en månad.

• Halvskugga är bäst. Direkt sol året om torkar ut materialet och bromsar nedbrytningen. Helskugga blir för fuktigt och kallt. Under en björk eller intill en buskhäck är ofta perfekt.
• Direkt på jord, inte på asfalt eller plattor. Maskar och mikroorganismer ska kunna komma in underifrån. Ligger komposten på en hård yta dör processen.
• Minst 4 meter från huset och 2 meter från tomtgräns mot granne. Lukten är minimal från en välskött kompost, men avstånd ger marginal.
• Nära köksingång eller utgång till köksträdgården. Måste vara naturligt på vägen ut till tomten, annars slutar du gå dit i regnväder.
• Tillgång till vatten via slang eller regnvattentunna. Komposten behöver fuktas under torrperioder.
• Plant underlag. Sluttning över 5 grader gör att vatten samlas i ena änden och rötar materialet ojämnt.

Bygga komposten steg för steg

1. Mät ut och förbered underlaget

Markera ut bingelens läge med pinnar och snöre. Två fack på 90 x 90 cm vardera, total bredd cirka 1,8 meter inklusive mellanvägg. Gräv av grästorvan på hela ytan, ungefär 5 cm djupt. Lägg ett 5 cm lager singel eller skiffsten som underlag, det dränerar bort lakvatten och hindrar att stolparna står direkt i lera. Jämna ut med vattenpass. Underlaget måste vara plant, annars vrider sig hela konstruktionen efter ett år.

2. Sätt hörnstolparna

Gräv ner de fyra hörnstolparna 30 cm i marken, eller fixera dem med stolpsko monterad på en betongplint för längre livslängd. För en tvåfacksmodell behöver du också två mellanstolpar som delar bingen i hälften. Stötta tillfälligt med snörstöd och kontrollera att alla stolpar står lodrätt med vattenpasset. Stolpens överkant ska ligga på samma höjd, ungefär 1 meter över marken.

3. Skruva på sidoplankor med luftspring

Skruva fast 28 x 95 mm planka horisontellt på utsidan av stolparna med 2 till 3 cm springa mellan varje planka. Springan är avgörande, det är där luften kommer in till komposten. Plankor utan springa ger en syrefattig och stinkande hög. Använd rostfri skruv, vanlig galvad rostar i kontakt med komposten.

4. Bygg en avtagbar framsida

Gör frontväggen av plankor som glider ner i två spår, en på varje sida. När du ska tömma drar du ut plankorna en och en. Ett alternativ är att skruva fast frontplankorna direkt och skruva av dem vid tömning, men spårsystemet sparar tid på sikt och slipper du skruva in nya hål varje gång.

5. Lägg botten och eventuellt nät

I botten lägger du grova kvistar och sönderdelade grenar i ett 10 cm lager. Detta skapar en luftficka under huvudmaterialet. Om du har problem med sork eller råttor: lägg ett galvat hönsnät över bottenmaterialet och fäst det mot stolparna med klammer. Lock behövs inte på en öppen träbingel, men ett enkelt avtagbart spjälat lock kan minska att löv blåser bort i höststormarna.

6. Slutkontroll

Skaka konstruktionen försiktigt. Står den stadigt utan att gunga? Inga vassa skruvskallar som sticker ut? Springorna jämnt fördelade? Stolparna lodrätt? Kontrollera också att en skottkärra eller stor hink får plats vid frontväggen för att kunna tömmas bekvämt.

Vad får läggas i kompostet

För en öppen träbingel i trädgården gäller följande regler:

Brunt material (kolrikt, torrt): Höstlöv, halm, sönderdelade grenar och kvistar, oblekt papp och tidningspapper, sågspån från obehandlat trä, halmstrå.

Grönt material (kväverikt, fuktigt): Gräsklipp, växtrester från rabatten, blast från kökslandet, ogräs utan frö, vissna blommor, kaffefilter och teblad om du vill.

Aldrig i öppen kompost: Matrester, kött eller fisk, mejeriprodukter, fett eller olja, sjuka växtdelar, ogräs i frö (kvickrot, åkerfräken), aska från eldstad, behandlat trä eller målat virke. Matrester drar till sig råttor och möss till tomten, ogräs i frö sprider sig vidare när du sprider den färdiga komposten i rabatterna.

Idealet är en blandning på 2 till 3 delar brunt material per 1 del grönt. Lägger du bara gräsklipp blir det en kletig, illaluktande massa. Lägger du bara löv blir det torrt och inget händer. Blanda eller varva.

Skötsel under året

Vår och sommar: Vänd högen var sjätte vecka med en kompostvändarkrok eller grep. Vändning får luft till mitten av högen och fördubblar nedbrytningshastigheten. Kontrollera fukten, materialet ska kännas som en urvriden tvättsvamp. Är det torrt: vattna med en kanna eller slang. Är det blött och stinkande: blanda in torrt brunmaterial och vänd.

Höst: Höstens stora påfyllning sker när du vinterförbered trädgården och rensar löv och växtrester. Lägg ett extra lager löv över den färdiga komposten i ena facket innan vintern, det skyddar mot uttorkning och fortsatt frostnedbrytning fortsätter under marktäcket.

Vinter: Komposten arbetar långsamt eller inte alls vid frost. Lägg ny avfall i det fack du fyller på, och lämna det andra facket orört för att brytas ned i fred. Lock eller löv ovanpå hindrar att snön packar ihop massan.

Tömning: När materialet i ett fack ser ut som mörk skogsjord, ofta efter 8 till 14 månader, drar du ut frontplankorna och spadar ut det till en skottkärra. Lägg den färdiga komposten direkt i rabatterna eller blanda in i jord när du lägger gräsmatta själv. Resterande grovt material som inte brutits ned skickar du tillbaka in i det andra facket för en ny rond.

Vanliga misstag att undvika

• Bygga utan luftspring mellan plankorna. Tät kompost utan luft blir en stinkande, ruttnande hög. Springorna är inte ett designval, de är en funktion.
• Placera komposten i full sol. Materialet torkar ut och processen stannar. Halvskugga ger jämnast resultat.
• Lägga matrester i en öppen träbingel. Resultat: råttor i tomten inom två månader. Matrester kräver isolerad varmkompost med tätt lock.
• Bygga på asfalt eller plattor. Maskar och mikroorganismer kommer inte in underifrån. Komposten ska stå direkt på jord eller ovanpå en bädd av singel.
• Använda obehandlad furu istället för tryckimpregnerat eller lärk. Vanlig furu i markkontakt ruttnar på 3 till 5 år. Tryckimpregnerat NTR-A eller naturligt motståndskraftig lärk håller 15 till 25 år.
• Glömma att vända. En övändad hög ger färdig jord på 18 månader istället för 8. Vändning är det enda du behöver göra rutinmässigt.
• Lägga bara gräsklipp. Ger en blöt, kompakt massa som luktar surt. Blanda alltid med torrt brunmaterial.

När det är värt att köpa färdig istället

Köp en färdig kompost om:

• Du vill kompostera matavfall, då krävs isolerad varmkompost enligt kommunens regler.
• Du har en mycket liten tomt där en designad plastkompost passar bättre i miljön.
• Du saknar tid eller verktyg för en helgs snickeri.
• Du flyttar inom 2 till 3 år och vill ha en lösning som följer med.

Fler trädgårdsguider hittar du i kategorin Trädgård. Behöver du sönderdela grenar innan kompostering kan en flisare hyras för 400 till 700 kronor per dag på de flesta byggvaruhus.